Vanliga frågor

Privatpersoner, företag och andra organisationer kan anmäla reklam till Reklamombudsmannen. Drygt 90 procent av alla anmälningar görs av privatpersoner.

RO tar emot mellan 500 och 1100 anmälningar per år.

Se statistik här för mer information om anmälningar och ärenden.

Reklamombudsmannens opinionsnämnd och Reklamombudsmannen fattar runt 150 - 200 beslut per år.

Syftet med självreglering är att en bransch reglerar sig själv vilket leder till minskade behov av ytterligare lagstiftning. Fördelar med självreglering inom reklam är att förtroendet för reklam ökar samt att självreglering är snabbare än lagstiftning och därför lättare att anpassa till en marknad i förändring. Självreglering är ett komplement till lagstiftning och de båda systemen fungerar parallellt. Inom vissa områden är självreglering mer lämpligt. Inom andra områden krävs lagstiftning. 

Internationella Handelskammaren (ICC, International Chamber of Commerce) är näringslivets världsorganisation, som representerar företag av alla storlekar och ur alla branscher. Målet är att genom internationell handel skapa relationer som främjar fred och välstånd. För mer information om ICC se icc.se.

Ja, motsvarande självregleringsorganisationer finns inom Europa och övriga delar världen. Inom Europa samordnas självreglering av reklam genom European Advertising Standards Alliance (EASA) med säte i Bryssel: easa-alliance.org.

Globalt samordnas självreglering av reklam genom International Council for Ad Self-Regulation (ICAS), som också har säte i Bryssel: icas.global

Se denna sida för mer information om självreglering internationellt.

Det tar vanligtvis en till tre månader från det att Reklamombudsmannen (RO) tar emot en anmälan till dess att beslut fattas. Vissa ärenden kan ta längre tid. För att kunna göra en korrekt juridisk bedömning måste annonsören få yttra sig över anmälan. Ibland behöver andra parter, som exempelvis den tidning eller tv-kanal där reklamen har publicerats, yttra sig. Sedan prövar Reklamombudsmannens opinionsnämnd (RON) eller RO reklamen och ett beslut skrivs, som kommuniceras till anmälare, annonsör och eventuella andra parter i ärendet.

RON har möte en gång i månaden. Om mer information behöver inhämtas kan RON bordlägga ett ärende, vilket leder till att handläggningstiden blir längre.

Med kommersiell marknadsföring menas budskap eller medieinnehåll som har ett utpräglat kommersiellt syfte och ett rent kommersiellt innehåll, det vill säga handlar om företagens verksamhet/produkter. Alla meddelanden med huvudsakligt syfte att främja avsättningen av och tillgången till produkter omfattas. Det gäller oavsett om budskapet är framställt av marknadsföraren själv eller för marknadsförarens räkning.

Ett budskaps syfte och innehåll är avgörande för om det är att bedöma som reklam eller om det är skyddat av regler som tryck- och yttrandefrihet. Budskap som är inriktat på att bibringa allmänheten vissa värderingar eller påverka dess allmänna beteende i viss riktning skyddas av regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I vilken form budskapet förekommer, till exempel om det finns på betald annonsplats eller inte, saknar betydelse.

Beslutet publiceras på reklamombudsmannen.org. Vissa beslut summeras i RO:s nyhetsbrev och i pressmeddelanden. Besluten är att se som vägledning i vad som är god marknadsföringssed och annonsörer förväntas följa besluten. RO är näringslivets frivilliga självreglering och kan inte besluta om sanktioner som exempelvis skadestånd.

I de allra flesta fall upphör annonsören med reklamen om den fälls. Få seriösa företag vill att deras reklam ska fällas då detta ofta leder till uppmärksamhet i media och sociala medier. I flera fall har det också hänt att en annonsör väljer att ta bort reklam som de fått en anmälan mot, utan att ett fällande beslut har fattats. Detta eftersom företaget på grund av anmälan ser att deras reklam inte tagits emot som de velat.

Nej, men den som har producerat och publicerat reklamen kan anges i beslutet.

En anmälare som anmäler till Reklamombudsmannen får ingen ersättning av annonsören. Reklamombudsmannens opinionsnämnd och Reklamombudsmannen kan inte döma ut sanktioner.

Är anmälaren en privatperson får annonsören varken veta anmälarens namn eller kontaktuppgifter. Är anmälaren ett företag eller en annan organisation får annonsören veta anmälarens bolagsnamn. Anmälan och yttrandet citeras i beslutet.

Det finns viss möjlighet att tacka nej till reklam via telefon, e-post och brevlåda. Se denna sida för information om hur du tackar nej till reklam.